2 August 2020
Alexander Van der Bellen
Prezidènti e Avstriaqo
Seripnasqo vakeripe p-o 2-to Avgust 2020, Memoriàlo Dives e Genocidesqo vaś o Sìnte aj o Rroma
Ranǎlen aj rajalen!
Avdives seras and-o Auschwitz-Birkenau, o 500,000 Roma aj Sinti so patǎl pes ke sas viktìme e nacional-socialisto teroresqe and-i Evròpa. Sas sar avdives 76 berś anglal, p-o 2-to avgust 1944, kaj o palutne 3 000 ʒene mudardile and-o Auschwitz-Birkenau. Ʒuvlǎ, ćhavorre, bebe, murśa, phure aj nasvale. O Auschwitz sas o palutno śeraj lenqe lungone dukhavipnasqo.
Sinom but lośalo kaj inkeras akaja vasni komemoràcia madikh so si o COVID-19, aj naisarav but e godornen save organizuinde la. Si vasno te inkeras ʒivdi i memòria e maj darane krimaqi and-i història e manuśipnasqi. Si amari dutǐ karing o viktìme. Si amari dutǐ karing sa odola rroma aj sìnte kaj praʒivde. Si amari dutǐ karing lenqe ćhave.
Dòsta si te gendis p-o jekh konkrèto bibaxt and-o làgero Auschwitz kaj te dikhes anglal te jakha sode bihalǒver si o rasiàlo dilipe e nacistenqo. Me dikhav i komemoràcia avdisuntni anglal sa sar jekh mandàti te das fòrma o akanutnipe thaj o avutnipe. Sar presidènti e Avstriaqo, dav godi special p-o mo Them, i Aùstria.
But vaxt, i bibaxt e rromenqi aj e sintenqi sas uśtavdi, ućhardi aj bistardi. Lenqi kultùra si pànda ladavdi stereotìpe aj anglapatǎmata vi avdives. O kontemporàro gevaja maśkar o rroma thaj e sìnte save śaj te mothoven, so śaj keren o manuśa and-o diktatoriàlo periòde, si sofòra po cèra.
And-o 2013 i Avstriaqi rromani artìsta i Ceija Stojka muli. Oj sas deportime k-o Auschwitz tikni. Laqo phral aj but aver familiaqe ʒene mudardile akate. Oj aćhili ʒivdi. Ʒi k-o phuripe, oj ʒal sas k-o śkòle te mothovel pesqi història e ternenqe. Laqe artistikane butǎ sas sikavde k-o 2020 e titoça “Akava ondilo” and-o butpinʒardo Museo Reina Sofia and-o Madrid.
I dùjto ta i trìto generàcie e rromenqe aj sintenqe vi on aktìvo dikǎren ʒivdi i memòria. Misalaqe o austriàko lekhavno o Stefan Horvath. Lesqo dad aj lesqi daj nakhle kotar but koncentraciaqe kàmpe, maśkar save Auschwitz, aj praʒivde. Lesqo ćhavo mulo k-i februàra 1995 ande jekh atàka so kerde e daxne-rigaqe extremistǎ bombaça.
O manuśa si len sofòra pubut interèsi te ròden vortip vaś o viktìme. Vazdinǒn monumènte ja kerdǒn palpalem rromane gava save xasàrdile. And-i januàra akava berś, me korkorro sinom sas and-i komemoràcia vaś o mestǎripe e koncentraciaqe kampesqo Auschwitz-Birkenau p-o 27-to Januàra. And-i oficiàlo delegàcia sine vi i Manuela Horvath, kotar i Pastoràla e rromenqi amare provincaqe śerutne forosqi Eisenstadt.
Manqe sine but vasno te bićhalav akava sèmno solidaritetaqo e rromença aj sintença. Avdives o Evroputno Dives e Seripnasqo vaś o Holokaust e sintenqo aj rromenqo si jekh vasno sèmno solidaritetaqo. Amen musaj te sarbarrǎras kaj o prasavipe e manuśipnasqo, i bangi akuzàcia, i xir thaj i nasul zor naj te oven labǎrde nivar maj sar politikane instrumènte.
"Nikana maj!" Ćak akava si o drom sar te inkeras amari vòrba.
Oven saste.
Seripnasqe vakerimàta

Roberta Metsola
Roberta Metsola, President of the European Parliament

Mehmet Daimagüler
Dr. Mehmet Daimagüler, Antigypsyism Commissioner of the Federal Government

Věra Jourová
Vice President of the European Commission for Values and Transparency