Auschwitz Memorial; photo: Documentation and Cultural Centre of German Sinti and Roma.

2 August 2019

Thorbjørn Jagland

Generàlo Sekretàri e Evropaqe Sombeśesqo

Patronàźi e 75-tone berśesqi kotar o 2-to Avgust 1944 - o Evroputno Holokaustesqo Dives vaś o Sìnte aj Rroma

O kàmpi e eksterminaciaqo akate k-o Auschwitz-Birkenau dikharel o gevajipe sar mudardile miliòna manuśa bidośale, kotar o nacìsta aj lenqe aleàta: ʒuta, homoseksuàla, nasvale manuśa aj aver minoritète maśkar lenθe. No p-o dùjto Avgust, seras partikular o xilàde rroma, rromna aj ćhavorre, savenqo ʒivipe sas lino ande kasavi bimanuśikani aj traśvali mandaj: odolesqe so sar akava dives, eftavardeś thaj panʒ berś maj anglal, xiliàda kotar akala komunitète sas mudarde akate, ande akava than akhardo “Zigeunerlager”.

Akaja si jekh ʒungali etàpa ande amari història. No but vaxt, o genocìdi e rromenqo nas dino sàma. Akava sas jekh bari doś. Amen musaj te seras.

Seras te das patǐv o viktìme, normal, aj das godi k-o generàcie save sas xasarde - aj k-o kontribùcie kaj odola manuśa śaj den sas k-o evroputno ʒivipe.

No seras vi odolesqe so si amari dutǐ te sarbarraras kaj kasave buta naj te maj oven kerde palpalem: Avdives, miśkimàta aj pàrtie ekstrème lie bari zor ande varesave thana e Evropaqe. O xirvalo vakeripe mamuj o rroma si buxlardo, varekana girdel vi and-o normàlo politikano vakeripe aj parvarel i mentalitèta kaj anel k-o krìme racistikane.

Akava naśti nakhel bidikhlo. Mamujal, amen musaj te siklovas o siklarimàta e nakhlipnasqe, te aplikuinas len k-o akanutno vaxt, aj te sarbarraras jekh maj laćho avindipe. Akalaqe o Sombeś e Evropaqo ćhivda sar jekh kotar lesqe politikane prioritète o zordipe vaś i sociàlo inklùzia e rromenqi.

No akava naj sadaj i buti e institucienqi: sarkon manuś si les jekh responsabilitèta te ovel informisardo, te mardol mamuj i eksklùzia e averenqi, aj te rakhel lenqe manuśikane hakaja aj i demokracìa. Amen musaj te dikhas jekh avres sar barabar manuśa, savenqe hakaja aj demnitèta isi i maj vasni buti. Aj te ovas gatisarde te cipinas so fora kaj dikhas ja śunas trujal amenθe jekh àkti ja jekh vòrba angladikhipnasqi, sarkon dives e berśesqo.

Deklaràcie and-i okàzia e Evroputne Divesesqi vaś o Seripe e Rromenqe aj Sintenqe Holokaustesqo

Romani Rose

Śerutno e Centralone Sombeśesqo e Germanikane Sintenqo aj Rromenqo

Webkùjbo kerdo kotar

Webkùjbo dino dumo kotar

Partnèrǎ