2 August 2024

Romani Rose

Centràlo Sombeś e germanikane Sintenqo aj Rromenqo

Seravutno àkti k-o Evroputno Dives e Seripnasqo vaś o Genocìdi e Sintenqo aj Rromenqo p-o 2to Avgust 2024 k-o purano nazìsto kàmpi e koncentraciaqo aj eksterminaciaqo Auschwitz-Birkenau

Ranǎlen aj Rajalen, 

Avdives seras o 4300 Sinten aj Rromen save sas mudarde and-o Auschwitz and-i rǎt kotar o 2-to k-o 3-to Avgust, ekzakt 80 berś anglal sar avdives. Ande okova vaxt, on sas o palutne ʒene amare minoritetaqe ande akava eksterminaciaqo kàmpi save, sa lenqe tromane rezistencaça, sas legarde and-o livnǎ e gazosqe kotar o SS.   

And-o 2015, o Evroputno Parlamènto deklaronda o 2-to Avgust sar Evroputno Dives e Seripnasqo vaś o Holokaust e Sintenqoo aj Rromenqo.   

Thana sar o Auschwitz, Majdanek, Treblinka, Jasenovac, Bergen-Belsen, Buchenwald aj Dachau kerdile o maj bare limoresthana amare minoritetaqe and-i Evròpa.   

O Auschwitz tordǒl sar jekh simbòli e holokaustesqo so kerde o nazìstǎ mamuj 500 000 Sìnte aj Rroma ta 6 miliònǎ Ʒuta and-i Evròpa astardi lenθar, kotar o tikne ʒi k-o phure, sadaj p-i bàza lenqi originaqi. Naśti arakhes lokhes jekh famìlia maśkar amenθe Sìnte ta Rroma savi na phandel o anav "Auschwitz" e mudaripnaça laqe manuśenqo. 

O seripe e Holokaustesqo nane vaś te nakhavas i doś k-o avdusne generàcie, no mandavel te las kethanes i responsabilitèta vaś i demokracìa ta o raipen e thamǎqo.   

Paśpaśe 80 berś anglal, o kriminàlo maripe e agresiaqo so kerde o nazìstǎ kerda i Evròpa pràxo aj thovda sa amaro kontinènto k-o xasaripnasqo thuv.  

Akava berś o rezultàtǎ e Evroputne parlamentesqe alosaripnasqo sikaven amenqe duśles kaj i Evròpa si ande jekh griźvali krìza. O nacionalìzmo oferil e manuśen sade solùcie vaś lenqe bisarbarrimàta aj lenqe dara. Amen ʒanas kotar i historìko eksperiènca kaj o minoritètǎ si sikavde sofòra sarkaj von si dośale. 

Śokome sam kotar i sekrèto konferènca e ekstrèmo daxnǎqi and-i Germanìa k-i Novèmbra nakhli, kaj sas diskùsie te deportuin pen buteder sar jekh miliòni ʒene, inkluziv kodola save si len germanikane pasapòrtǎ. Kadala fantazìe seraven miliònǎ ʒenenqe and-i Evròpa i raciàlo ideologìa e nazistenqi, save kerde o ʒenipen ande lenqo nàcia-Them te umblǒl pal-o rat aj i phuv.  

I idèa e renesancaqi jekhe “wölkisch” Themesqi sikavel sode bi ilesqo si akala nacionalìstǎ, save sa phanden pen penqe bimanuśikane racismoça aj thavdal, oven kòntra amaro śandutno somʒivipen and-i Germanìa aj and-i Evròpa.  

Ranǎlen aj Rajalen, o miliònǎ ʒene mudarde e nazistenθar mukhle jekh palmukhlipe, kaj o maśkarthemutno khetanipe musaj te marel pes mamuj sarsavi kriminàlo ideològia sig sar inklǒl. 

Àke sosqe kamàvas te phandav mo vakeripe akate seravindoj i Universàlo Deklaràcia e Manuśikane Hakajenqi kotar o Unisarde Thema k-i Decèmbra 1948, savi phenel, aj citonav : “Savorre manuśa biandǒn meste thaj barabar k-o demnipen aj k-e hakaja”. I eksperiènca e nazistone regimesqi drezǎrel amen te brakhas akaja demnitèta aj akala hakaja sathanes aj sarkasqe.  

Amen ʒanas kaj xiliàde ʒene tasavdǒn and-i Mediterranèa sarkon berś aj xiliàde si mukhle and-o mulesthana e Tuniziaqe aj e Libiaqe. Ʒanas vi kaj nijekh Them naśti te laćharel korkorro o problème e maripnasqe, e bokhaqe aj e naturaqe katastrofenqe. Amen akharas e politikanten te centronen i zor lenqe akcienqe p-o praʒivipe e manuśipnasqo and-i śand.  

O Pàpa Francis dikhla o muruśoj Lampedusa and-o Źulaj 2013 kana sas i krìza e naśutnenqi. Kothe ov phenda, aj citonav les: “Kotar i globalizàcia e indiferenciaqi nimaj ʒanas te rovas”. O palmukhlipe e Auschwitzesqe viktimenqo rokhel amen te priaras akaja indiferènca.

 

Statements 2024

Romani Rose

Centràlo Sombeś e germanikane Sintenqo aj Rromenqo

Piotr Cywinski

Direktòri e Themesqe Muzeosqo aj e Memioralone Thanesqo Auschwitz-Birkenau

Webkùjbo kerdo kotar

Webkùjbo dino dumo kotar

Under the patronage of the European Parliament

Co-funded by the European Union and Co-funded and implemented by the Council of Europe

Partnèrǎ