2 August 2020
Wolfgang Schäuble
Prezidènti e Germanikane Bundestagesqo
Seripnasqo vakeripe p-o 2-to Avgust 2020, Memoriàlo Dives e Genocidesqo vaś o Sìnte aj o Rroma
Jekh poèzia kotar o Santino Spinelli si lekhavdi and-o memoriàli e mudarde Sintenqe aj Rromenqe and-o Berlin:
“Jilo ćindo bi dox, bi lav, nikt ruvbé.”
And-o Dùjto Sundalesqo Maripe, panʒ śel xiliàde Sìnte ta Rroma pele viktìme e Nacional Socialistenqe fanatìko eksterminaciaqi ideologiaqe. On sas marginalizuime, publìko laʒakerde aj akuśle, ćorde, registrome p-e racìsto kritèrǎ, sterilizuime zorǎça aj mudarde.
Pala so inklislo and-i Decèmbra 1942 odova so si pinʒardo sar ‘Dekrèti e Auschwitzesqo’, śirdie o sistematìko deportàcie k-o Auschwitz-Birkenau. Biś thaj trin xiliàde Sìnte ta Rroma kotar deśujekh Thema sas line zorǎça aj ćhute k-o “Zigeunerlager”. But cèra aćhile ʒivde. Maśkar o praʒivde si Sìnte ta Rroma save brakhle pen kana kamle te mudaren len k-o gazesqe livnǎ and-o Maj 1944. On lie and-o vast ćhurǎ, xanre, sastrinǎ aj barra. O SS musaj sas te cirden pen. A palem, o mudaripe sa gelo.
And-i rǎt k-o 2-to Avgust 1944, o SS mudarde odole Sinten aj Rromen save aćhile sas and-o Auschwitz: xiliàde ʒuvlǎ, ćhave aj phure. O lila andar i Auschwitzesqi kris phenen kaj “o rovimàta aśundile ʒi zabades and-i rǎt”.
O 2to Avgust si jekh dives rovimasqo vaś o Sìnte aj o Rroma. Akava dives, on seren o Samudaripen – sar phenel pes “genocide” p-i Rromani ćhib. Kotar o berś 2015, o 2-to Avgust si jekh Evroputno memorialesqo dives. Akava dives si vasno vaś te ʒanel o publìko pal-i dukhavni història e maj bare Evropaqe minoritetaqi. Aj bari nevòja si akalaqe. Odolesqe so, vi avdives, o ʒanipe pal-o genocìdi e Sintenqo aj Rromenqo si alarmant tikno, vi and-i Germània.
O Zoni Weisz, savo vakerda anglal o germanikano Bundestag and-o 2011 k-i ceremònia vaś o Dives e Seripnasqo pal-o Viktìme e Nacional Socialismesqo, akharda o genocìdo kerdo mamuj lesqi sel ‘bistardo Genocìdo’. Amen sar Germànǎ si te ovel amen bari laʒ kaj o Sìnte ak o Rroma sas te aʒukeren deśiberśa anglal so te oven prinʒande sar viktìme e Nacional Socialismesqe, aj te ovel len hakaj te len kompenzàcia.
I praʒivdi e genocidesθar i Philomena Franz phenda “O ćaćipe dukhavel, no sadaj leça śaj te vazdas amari loś”.
Ande naj but vaxt, o palutne maśkar odola save ʒivinde akala ondimàta korkorre –sar viktìme ja sar agresòrǎ – maj naj te oven maśkar amenθe. O ćaćipe aćhol – aj sa aćhol jekh ćaćipe savo naj laćho. Sarkon generàcia musaj te dikhel palpalem akava ćaćipen angla laqe jakha. Kotar o Holokaust amaro Them lias i angaźàcia te respektuil aj te brakhel o manuśikano demnipe sarkone ʒenesqo. Akava si o temèli amare liberalone sistemesqo e thaměnqo aj e molěnqo pe save tordǒl ov. Si o fundamentàlo xalǒvipe savo dikǎrel amaro dostipe, savo musaj te ovel brakhlo sarkon fòra. Amen sam sikle te dikhas amaro demokratìko rèndo sar vareso kaj si dino. Naj ćaćes – sar sikaven sarkon dives o ekstremìsto sure aj tendènce.
Vi avdives, but Sìinte ta Rroma xaćaren i marginalizàcia. And-i śkòla, and-e kheripnasqi piàca, and-i butǐ. But lenθar daran te mothoven penqi etnicitèta sosqe daran kotar i diskriminàcia. Sode aćhol kadial, amen naśti te vakeras pal-i sociàlo normalitèta. Akalaqe si but vasni i buti so kerel i Komìsia e Ekspertenqi p-o Anticiganìzmo and-i Federàlo Ministrìa e Andrutne Butěnqi. Trebul maj but edukàcia, informàcia, dialògo aj ʒanipe. Pal-i turbulènto història e Sintenqi aj e Rromenqi. Pa lenqi purani ćhib, lenqe oràlo tradìcie aj zakònǎ nakhavde vorbaça kotar o muj. Pa lenqi ververutni kontribùcia and-o evroputno àrti aj kultùra. Pa lenqe dukha.
Amen musaj te dikhas miśto aj te las sàma kana vakeras pal-o seripen taj o rezultàte aresle ʒi akana. Akava si vi vaś o Memoriàli vaś o Mudarde Sìnte aj Rroma e Evropaqe, savo dikhol pes kotar o Kher e Reichstagesqo and-o Berlin. Akaja si amari dutǐ karing o viktìme.
Seripnasqe vakerimàta

Roberta Metsola
Roberta Metsola, President of the European Parliament

Mehmet Daimagüler
Dr. Mehmet Daimagüler, Antigypsyism Commissioner of the Federal Government

Věra Jourová
Vice President of the European Commission for Values and Transparency